Aktuellt

Varning. Dela inte vidare!

Våren är här och många är ute om rensar, planterar och fixar i sina trädgårdar. Samtidigt är det nu risken är som störst för att invasiva främmande arter sprids. Arter som snabbt kan ta över och tränga undan inhemska växter och orsaka stora skador på natur och biologisk mångfald. 

Invasiva främmande arter (Naturvårdsverket)

Vad är nytt just nu?
Från 15 maj 2026 gäller ett nytt nationellt regelverk med en svensk förbudslista för invasiva främmande arter. Listan kompletterar EU:s regler och omfattar bland annat blomsterlupin, vresros, kanadensiskt och höstgullris samt flera fetbladsväxter. För privata trädgårdsägare finns ingen generell skyldighet att utrota växterna, men du är ansvarig för att de inte sprids utanför din tomt. Även om total utrotning av en art kan vara svår, så är det flera arter som faktiskt går att bli av med. Blomsterlupin, jättebalsamin och jätteloka till exempel, går att bekämpa genom uppgrävning eller upprepad slåtter, ett par gånger om året. Val av bekämpningsmetod är viktigt. Läs mer om detta här: 

Metodkatalog invasivaarter

Tänk på detta när du grejar i trädgården

• Släng aldrig växtdelar i naturen - även små rot- eller stambitar kan ge upphov till nya plantor.

• Hantera trädgårdsavfall rätt. Lägg invasiva växter i säck och lämna enligt kommunens anvisningar, inte i komposten.

• Var extra försiktig vid grävning och jordflytt - jord kan innehålla rötter och frön.

• Plantera inte invasiva arter, även om de säljs eller har funnits i trädgårdar.

• Rapportera fynd i naturen via Artportalen eller kommunens anvisningar - tidig upptäckt är avgörande.

Din insats gör skillnad
Trädgårdar är en av de viktigaste spridningsvägarna för invasiva växter. Precis som falska nyheter inte ska delas vidare, ska vi heller inte bidra till att sprida de invasiva arterna. Genom att vara uppmärksam och hantera växter och avfall rätt bidrar du till att skydda naturen - både lokalt och i hela Sverige.

Svärmtelefonen är öppen för säsongen

När ska man ringa Svärmtelefonen?
Vid upptäckt av en hängande bisvärm, det vill säga en klunga bin som sitter stilla i till exempel ett träd eller en buske.

Det är viktigt att svärmar fångas in. Annars finns risk att de etablerar sig i byggnader eller orsakar problem för fastighetsägare. Det minskar också risken för spridning av bisjukdomar och underlättar för allmänheten.

Information om svärmtelefonenSvärmkartanSkillnaden mellan getingar och bin

Nya regler för verksamheter som utför estetiska behandlingar med strålning

Från och med den 4 maj 2026 träder nya föreskrifter i kraft för verksamheter som utför estetiska behandlingar med icke-joniserande strålning. Exempel på behandlingar som omfattas:

• hårborttagning och hudbehandlingar med laser och IPL

• hudåtstramning och fettreducering med ultraljud

• tatueringsborttagning med laser

• tandblekning där strålning används

• estetiska vaginala behandlingar med exempelvis laser

För mer information hänvisas till Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats: Kroppsbehandlingar - Strålsäkerhetsmyndigheten

Foto: Pixabay

Till dig som arbetar i handeln med rapporteringspliktiga produkter

Foto: Pixabay

Informationskampanj från energi- och klimatrådgivningen

Under vecka 11–14 genomförde energi- och klimatrådgivningen en nationell informationskampanj. Syftet är att öka kännedomen om den kommunala energi- och klimatrådgivningen.

Under april månad genomförs informationskampanjen i alla kommuner. 

Energi- och klimatrådgivningen är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Sveriges kommuner. Rådgivningen är opartisk och kostnadsfri för dig som vill använda energi mer effektivt.

Läs mer och hitta din kommunala rådgivare på energiochklimatradgivningen.se.

Just nu genomför SCB undersökningen "Energistatistik för småhus".

Energimyndigheten har gett statistikmyndigheten SCB i uppdrag att genomföra undersökningen Energistatistik för småhus. Syftet med undersökningen är att ta fram ny kunskap om energianvändningen i småhus i Sverige. Under våren kommer en enkät skickas ut till ca 110 000 småhus i Sverige. Enkäten skickas via digital brevlåda (ex. Kivra) eller i pappersform. 

För att det ska bli en rättvis bild av energibehovet, är det viktigt att så många som möjligt av de utvalda besvarar enkäten.

Mer information om undersökningen