Bostadsmiljö

Vi tillbringar en stor del av vår vakna tid inomhus, i bostaden, på förskolan/skolan/arbetet. Därför är en god inomhusmiljö viktig för vår hälsa. Bristande inomhusmiljö har man kopplat till flera hälsoproblem. Hälsoproblem på grund av inomhusmiljö kan beror på flera olika faktorer, bristande ventilation, nya bygg- eller inredningsmaterial, fukt- och mögelskador är några av de faktorer som bidrar.

Ökningen av allergier och den så kallade sjuka-hus-sjukan (SBS - Sick Building Syndrome) visar sig som allmän trötthet, täppt näsa, hosta, illamående och hudrodnad är direkt kopplat till inomhusproblematik. Typiskt för sjuka-hus-sjukan är att symtomen visar sig direkt när personen vistas i den ”sjuka” byggnaden och försvinner när personen lämnat den.  Inomhusmiljön påverkas också av t.ex. buller och avgaser från trafik och annat utanför byggnaden. 

I miljöbalken står det att bostäder och lokaler för allmänna ändamål ska ge betryggande skydd mot kyla, värme, drag, buller, radon, luftföroreningar och andra liknande störningar. Några aspekter beskrivs närmare nedan. Radon kan du läsa mer om i menyn till vänster.

Temperatur, luftfuktighet och drag
För olika typer av lokaler gäller olika krav för att klimatet i lokalerna ska anses tillfredställande. Temperaturen i bostäder bör vara minst 20 grader Celsius mätt med vanlig temperaturgivare, eller minst 18 grader med så kallad operativ mätning som görs med ett särskilt mätinstrument. Golvtemperaturen ska inte understiga 16°C.

Det får inte heller vara för varmt i bostaden: sommartid kan dock högre temperaturer få förekomma. 

Luftens hastighet bör inte överstiga 0,15 m/s för då upplevs drag. Luftfuktigheten i bostäder är normalt 20-70%. Vintertid är den oftast under 40%.

Fukt och mögel
För hög fukthalt i luft och i byggnadsmaterial kan leda till att mögel och andra svampar samt kvalster kan växa till. Organismerna bryter ner byggnadsmaterial och skadar byggnaden vilket orsakar hälsoproblem för dem som vistas i lokalen eftersom det ökar mängden föroreningar i inomhusluften.

Fuktskadat material ska tas bort direkt när det uppkommer. Intorkade fuktskador utsöndrar mer sporer då torkade mögelsporer blir mer porösa och enklare utsöndras till inomhusluften. Det finns i dagsläget inga kända metoder som spärrar eller begränsar spridning från mögelskadat material. Mikroorganismer dör inte utan aktiveras när näring tillförs, t ex smuts eller fett från huden. Tillväxten bestäms av tillgång på fukt och vid över 73% relativ fuktighet börjar det växa. 

Fukt- och mögelskador upptäcks i de flesta fall genom en karaktäristisk "mögellukt". Andra indikatorer är synlig påväxt, bubblor i plastmattor och omfattande kondens på fönstrens insida.

Om det finns synlig påväxt eller lukt i byggnaden/bostaden, ska fastighetsägaren kontaktas. Det är fastighetsägarens ansvar att utreda fukt- och mögelskador samt vidta åtgärder. Mikrobiologisk tillväxt också kallad hygieniskt mögel på hårda ytor som kakel och våtrumsmatta i exempelvis badrum tvättas bort och i vissa fall behöver ventilationen ökas tex med en forceringsfläkt.

Ventilation och luftföroreningar
I bostäder ska ventilationen klara av att byta ut lokalens luftvolym på två timmar. I lokaler anpassade för stillasittande sysselsättning bör luftflödet inte understiga 7 l/s och person. Om koldioxidhalten i ett rum vid normal användning överstiger 1000 ppm (parts per million) är detta en indikation på att ventilationen inte är tillfredställande.

Luftens kvalité i byggnader påverkas av både material i bygganden och verksamheten som bedrivs i lokalen. Några av de vanligaste föroreningskällorna är fuktskadat byggnads- och inredningsmaterial, bakterier och andra mikrober, tobaksrök, hushållskemikalier, människor och djur främst hud och hår, föroreningar utifrån t.ex. från trafik, industrier och vedeldning.

Underskatta inte städningen, många inomhusproblem kan åtgärdas och förebyggas genom städning eftersom det minskar koncentrationen av föroreningar i inomhusluften!