Gödsel

Lagring

Olika regler gäller för lagring av stallgödsel beroende på om det sker inom eller utanför ett nitratkänsligt område.
Hur stor lagringskapacitet man behöver ha beror även på hur många djurenheter man har. Större lagringskapacitet än vad lagkravet är kan vara en fördel, man kan då sprida gödseln när man får bäst växtnäringsutnyttjande och på det sättet spara pengar på konstgödslingen. Lagringsutrymmet ska vara tätt och utan avrinning, man räknar inte in lagring i stuka i lagringskapaciteten. Lagring i stuka är en tillfällig mellanlagring av gödsel på mark utomhus som man kan använda som tillfällig lagring i fält eller kompostering i fält. Lagring i stuka kan inte ersätta behovet av större lagringsutrymmen.  

Om man vill börja lagra gödsel tillfälligt i stuka ska det anmälas till Dalslands miljö-och energikontor via mail eller telefon. Kontaktuppgifter nås via snabbknappen Kontakta oss längst upp på sidan.

Vid lagring av stallgödsel ska flytgödselbehållare och urinbehållare ha ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna.

Spridning

Regler för hur man får sprida stallgödsel varierar, precis som med lagringen beroende på om det sker inom eller utanför ett nitratkänsligt område.

Spridningsregler i hela länet

• Sprid inte gödsel så den hamnar utanför åkern
• Sprid inte på ängs- eller betesmark, om det kan skada natur- eller kulturvärden 

Spridningsregler i det nitratkänsliga området
Hela året gäller följande: 

• Sprid inte på snötäckt mark 
• Sprid inte på frusen mark 
• Sprid inte på vattenmättad eller översvämmad mark
• Sprid inte närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö
• Sprid inte på lutande mark (mer än 10 %) som gränsar till vattendrag eller sjö  

Nitratkänsliga områden  
Hela Mellerud- och Färgelandas kommuner räknas som nitratkänsliga områden. I Bengtsfors kommun räknas församlingarna Ödskölt och Bäcke som nitratkänsliga och i Dals-Eds kommun räknas församlingarna Gesäter och Rölanda som nitratkänsliga områden.

Mer att tänka på i nitratkänsliga områden 
Viktiga datum för nitratkänsliga områden: 

1 augusti–31 oktober får du bara sprida stallgödsel och organiska gödselmedel i växande gröda eller före sådd. Den växande grödan ska vara avsedd för övervintring och får inte vara en fånggröda.

1 oktober–31 oktober får du ändå sprida fasta gödselslag i både växande gröda och på obevuxen mark. Fastgödsel från fjäderfän får dock under denna period bara spridas i växande gröda. Som fasta gödselslag räknas gödsel som kan lagras till minst 1 meter utan stödvägg, som till exempel djupströbädd. På obevuxen mark ska gödseln blandas in i ett markskikt som är minst tio cm djupt inom tolv timmar.

1 november–28 februari är det förbjudet att sprida gödselmedel. I enskilda fall kan kommunen medge undantag från bestämmelserna om spridning av gödselmedel. Dispens kan bara beviljas om något speciellt har hänt i din verksamhet som du varken kunnat förutse eller kunnat påverka. Till exempel att gödselbehållaren ger vika på grund av ett konstruktionsfel.

Viktiga datum utanför nitratkänsliga områden:

1 december–28 februari ska stallgödsel eller organiska gödselmedel som sprids brukas ner inom 12 timmar. Med bruka ner menas att gödseln blandas in i ett markskikt som är minst tio cm djupt. Detta beror på att det annars finns risk att en stor del av växtnäringen förloras genom ammoniakavdunstning eller att gödseln hamnar i vattendrag vid regn och vårflod. Gödsel som brukas ner binds däremot i hög grad i jorden.