Inomhusmiljö

De flesta människor tillbringar en stor del av sin tid inomhus - i bostaden, på dagis/skolan/arbetet. Innemiljöns beskaffenhet har därför en mycket stor betydelse för hur vi mår och för vårt välbefinnande.

Många människor drabbas av hälsoproblem på grund av olika innemiljöfaktorer. Undermålig ventilation, nya bygg- eller inredningsmaterial, fukt- och mögelskador är några av de faktorer som bidrar. Ökningen av allergier och den så kallade sjuka-hus-sjukan (SBS - Sick Building Syndrome) har satts i samband med en försämring av inomhusmiljön. SBS är en sammanfattande benämning på symptom som allmän trötthet, täppt näsa, hosta, illamående och hudrodnad. Typiskt för SBS är att besvären uppträder efter kort vistelse i den "sjuka" byggnaden och försvinner när personen har lämnat den.

Inomhusmiljön påverkas också av t.ex. buller och avgaser från trafik och annat utanför byggnaden.
 
I miljöbalken står det att bostäder och lokaler för allmänna ändamål ska ge betryggande skydd mot kyla, värme, drag, buller, radon, luftföroreningar och andra liknande störningar. Några aspekter beskrivs närmare nedan. Radon kan du läsa mer om i menyn till vänster.


Temperatur, luftfuktighet och drag

För olika typer av lokaler gäller olika krav för att klimatet i lokalerna ska anses tillfredställande. Temperaturen i bostäder ska dagtid vara minst 18°C och nattetid minst 16°C. Golvtemperaturen bör aldrig vara lägre än 15°C. Enligt miljöbalken ska man ta hänsyn till människor som är något känsligare än normalt. Därför ska temperaturen vara minst 20°C i lokaler där barn, äldre eller rörelsehindrade vistas och golvtemperaturen i dessa lokaler ska vara minst 17°C. Det får inte heller vara för varmt i bostaden: sommartid kan dock högre temperaturer få förekomma.
 
Luftens hastighet bör inte överstiga 0,15 m/s (meter per sekund) för då upplevs den ofta som drag. Luftfuktigheten i bostäder är normalt 20-70%. Vintertid är den oftast under 40%.

Fukt och mögel
För hög fukthalt i luft och i byggnadsmaterial kan leda till att mögel, andra svampar och kvalster växer till. Organismerna skadar byggnaden och orsakar hälsoproblem för dem som vistas i lokalen.

Fukt- och mögelskador upptäcks i de flesta fall genom en karaktäristisk "mögellukt". Andra indikatorer är synlig mögelväxt, bubblor i plastmattor och omfattande kondens på fönstrens insida.

Om det finns synlig mögelväxt eller mögellukt i byggnaden, ska fastighetsägaren kontaktas. Det är fastighetsägarens ansvar att utreda fukt- och mögelskador samt att vidta åtgärder vid behov.

Ventilation och Luftföroreningar
I bostäder bör lokalens luftvolym bytas ut på två timmar. I barnstugor och skolor med stillasittande sysselsättning bör luftflödet inte understiga 7 l/s*p (liter per sekund och person). Om koldioxidhalten i ett rum vid normal användning överstiger 1000 ppm (parts per million) är detta en indikation på att ventilationen inte är tillfredställande.
 
Luftkvaliteten i byggnader påverkas av både material och verksamheter i lokalen. Några av de vanligaste föroreningskällorna är byggnads- och inredningsmaterial, bakterier och andra mikrober, tobaksrök, hushållskemikalier, människor och djur (hud och hår), föroreningar utifrån t.ex. från trafik, industrier och vedeldning.
 

 

Sidan uppdaterades 2017-01-01

Kontaktpersoner

Heléne Jonsson
0531-93 94 49

Britt-Marie Mether 
0531-93 94 51

Information

Fuktskador?

Hemförsäkringen kan ge ersättning för skador som beror på utströmmande vatten från läckande installationer, så kallade vattenskador.